De få timmar jag var vaken gick jag bland annat längs Manger Street in till stadens centrum och besökte födelsekyrkan, där det var tjockt av turister och svårt att finna ro. Lite senare fick jag en liten guidning kring muren av vårt följeslagarteam i Betlehem. Man kan inte se muren i Hebron, och för mig var det en stark och smärtsam upplevelse att se hur muren skär igenom landskapet och separerar människor från varandra. Hela dagen var det ett konstigt gult ljus på himlen och på kvällen blåste det upp till sandstorm så att hela hotellobbyn skakade. Hemma i Hebron igen blev jag värsta sortens magsjuk. Fy katten.
Efter det har jag hunnit ha en intensiv vecka i Hebron och efter det, ett besök hos följeslagarteamet i Tulkarem på norra Västbanken. Idag vid lunchtid reste jag och min kollega Sofie från Tulkarem med kollektivminibuss till vägspärren vid Qalqilya. När vi passerat säkerhetskontrollen från Västbanken in i Israel viftade vi till oss den märkligaste liftning jag någonsin gjort, till Tel Aviv där vi tog en buss till Jaffa.
Nu är vi här! För några timmar sedan stod jag med fötterna i Medelhavet och om tio minuter sover jag tungt i en säng i Jaffa.
Jag har varit dålig på att besöka Jerusalem Café, men jag har ägnat er många tankar, kära besökare. Snart kommer bilder från Betlehem, berättelser från en händelserik vecka i Hebron, en intervju med rektorn för Cordobaskolan, glimtar från jordbruksgrinden och skolavslutningen i Tulkarem, Resebrev nummer två och porträtt av kvinnor som berättar hur det är att leva under ockupation.
Bilden är från Betlehem.
2 kommentarer:
Väldigt spännande att läsa! Hoppas verkligen det går bra för dig!
Tack, raring!
Skicka en kommentar